Aktieägaravtal

I ett aktieägaravtal avtalas om ägande och förvaltning av bolaget

Bolagets verksamhet och förvaltning regleras som utgångspunkt av bestämmelserna i aktiebolagslagen och i bolagets bolagsordning. Bolagsordningens bestämmelser gäller automatiskt för samtliga aktieägare och måste registreras hos Bolagsverket, varvid bestämmelserna blir bindande för bolaget även i förhållande till utomstående. Bolagsordningen sägs därför utgöra ramarna eller “stadgarna” för bolagets verksamhet.

Aktieägaravtalet däremot gäller bara mellan de parter som har ingått avtalet. Aktieägaravtalet behöver inte registreras hos Bolagsverket vilket betyder att utomstående inte kan känna till varken avtalets existens eller dess innehåll. En ny aktieägare blir endast bunden av aktieägaravtalet förutsatt att aktieägaren tillträder avtalet.

Juridiskt finns mycket lite lagreglering angående vad man kan avtala om i ett aktieägaravtal. Aktieägaravtalet får inte strida mot tvingande bestämmelser i aktiebolagslagen men därutöver är aktieägarna i princip fria att själva bestämma avtalets innehåll och omfattning. Avtalet omfattar typiskt villkor för till exempel bolagets styrning, aktieägarnas skyldigheter samt deras inbördes rättigheter och skyldigheter att överlåta bolagets aktier i olika situationer.

När är det klokt att upprätta ett aktieägaravtal?

Vid bildandet av ett aktiebolag med flera delägare är det klokt att upprätta ett aktieägaravtal redan innan bolaget bildas, eller åtminstone i ett tidigt skede efter bildandet. I aktiebolag med endast en aktieägare kommer aktieägaravtalet däremot oftast in i bilden när det blir aktuellt att ta in flera aktieägare. Den bakomliggande anledningen är oftast att bolaget behöver nytt kapital eller nya personer med vissa kompetenser för att kunna växa.

Nya aktieägare innebär att makten i bolaget delas mellan flera personer, som ofta kan ha olika åsikter om företagets utveckling, målsättning och risker. Därför är det bra att nuvarande och blivande aktieägare noga tänker igenom och uttrycker vilka frågor som är viktiga för var och en innan upprättandet av aktieägaravtalet. Ett bra aktieägaravtal ger tydliga riktlinjer för samarbetet mellan aktieägarna och beaktar deras individuella behov, samtidigt som det erbjuder ett regelverk att falla tillbaka på ifall ägarna inte är överens.

Ett aktieägaravtal kommer vanligtvis att gälla mellan parterna under en lång tid och därför är det också viktigt att avtalet fungerar på sikt om omständigheterna förändras eller någon av parterna önskar lämna bolaget och sälja sitt aktieinnehav. Dessutom omförhandlas aktieägaravtalet ofta vid stora förändringar, till exempel om ett riskkapitalbolag eller en betydande ny investerare tillträder som aktieägare.

Vad kan konsekvenserna bli om man inte upprättar ett aktieägaravtal?

Det är lättare att skapa grunderna för ett bra samarbete mellan aktieägarna om de från början har kommit överens om hur svåra frågor ska hanteras, i stället för att försöka enas när en konflikt redan uppstått. I praktiken begränsar aktieägaravtalet ofta de rättigheter som aktieägarna annars skulle ha enligt lagen. I gengäld skapar detta ofta en viss trygghet för dem som har investerat i företaget. Det kan till exempel vara bra att se till att bolagets nyckelpersoner som också är betydande aktieägare inte kan lämna bolaget utan att också vara skyldiga att sälja sina aktier.

Vad bör aktieägaravtalet innehålla?

Trots att ett aktieägaravtal bör anpassas till det individuella bolagets storlek och bransch, finns det ändå vissa frågor som alltid bör ingå och ofta kan regleras genom likartade standardklausuler.

Med Docue skapar, signerar och arkiverar du ditt företags alla avtal elektroniskt. Docues mall för aktieägaravtal är framtagen av jurister och innehåller modellklausuler för bland annat följande frågor:

• Bolagsstämmans och styrelsens verksamhet (t.ex. rätt för part att utnämna styrelseledamot, röstmajoritet för vissa beslut)
• Begränsning av vinstutdelning
• Överlåtelse av aktier (vad som gäller om en aktieägare vill sälja, t.ex. så kallade “drag-along” och “tag-along”-villkor; även reglering för eventuella dödsfall)
• Aktieägares arbetsplikt (vad som gäller om en anställd aktieägare avslutar sin anställning, bl.a. så kallade “Bad Leaver”- och “Good Leaver”-situationer)
• Värdering av aktierna vid överlåtelser
• Sekretess och konkurrens
• Överlåtelse av immateriella rättigheter
• Avtalstiden och avtalets giltighet (hur länge avtalet är i kraft, eventuell uppsägningstid)
• Avtalsbrott och avtalsvite
• Tvistlösning

Avtalstexten anpassas efter dina svar på frågor om ditt bolags situation. Docue ger dig råd om följderna av villkoren som fastställs och om terminologin som används i avtalet. Du kan även ändra redigera mallinnehållet eller lägga till dina egna villkor enligt ditt bolags behov.

Vad innebär skyldigheten att sälja? Hur skyddar det majoritetens intressen?

En typisk modell för den så kallade skyldigheten att sälja är att när dominerande aktieägare (t.ex. med mer än 50 % av aktierna) vill sälja sina aktier till en tredje part så måste även andra ägare vara beredda att sälja sina aktier till samma köpare på samma villkor. Detta kallas ofta för “drag-along”. Vid köp av bolag är önskemålet ofta att det inte ska finnas kvar några minoritetsägare. I sonderingsfasen av ett företagsköp är det därför ofta en stor fördel om det omedelbart kan visas att köparen, om denne så önskar, kan få förvärva samtliga aktier i bolaget.

Överlåtelsevillkoren i denna typ av situation ska normalt vara lika för alla, vilket innebär att en minoritet inte kan tvingas acceptera mindre förmånliga villkor.

Kan aktieägare åläggas en skyldighet att arbeta för bolaget?

Ja, mellan parterna är det möjligt med ett sådant åtagande. Det bör dock observeras att det arbetsrättsligt inte är möjligt att tvinga någon att ta emot eller stanna kvar i en viss anställning. Det är därför vanligt att man i aktieägaravtal reglerar vad som ska hända med aktieägares aktier om denne upphör att arbeta för bolaget.

Kan vinstutdelningen begränsas med ett aktieägaravtal?

Ja, vinstutdelningar begränsas ofta i aktieägaravtal, särskilt om externa finansiärer är inblandade. Syftet med att införa begränsningar av vinstutdelningar är vanligtvis att säkerställa att vinsterna och de medel som investerats i företaget används för utveckling av verksamheten och inte delas ut till aktieägarna.

Avtalsvite som incitament för parterna att följa avtalet

Ett avtalsvite kan införas för att stärka aktieägaravtalets bindande effekt. Även utan avtalsvite är den part som brutit mot avtalet ansvarig för den skada som orsakats, men det är ofta svårt att i efterhand och på ett otvetydigt sätt bevisa skadan. Ett vite ska i princip alltid betalas vid ett eventuellt avtalsbrott, oberoende av den faktiska skadans storlek.

Avtalsvite fungerar alltså som ett avskräckande incitament för parterna att inte bryta mot avtalet. Samtidigt bör vitesbeloppet vara skäligt i förhållande till den avtalsbrytande partens inkomster. För stora viten kan jämkas av domstol om de bedöms som oskäliga.