Konkludent handlande – vad är det?

Sammanfattning

• Uttryckt viljeförklaring är huvudregeln: En princip inom den svenska civilrätten är att en uttrycklig viljeförklaring speglar parternas vilja att ingå avtal. I vissa situationer kan avtal däremot anses ingångna även om en sådan vilja inte uttryckligen givits av en eller båda parter.

• En parts agerande kan medföra bundenhet: När en avtalspart ger sin motpart en befogad anledning att anta att denne accepterat avtalet till följd av sitt agerande, kan avtalsbundenhet uppstå trots att parten i fråga inte nödvändigtvis uttryckligen accepterat avtalet.

  • Exempel: Företag A har under flera års tid fått en viss månatlig leverans från företag B. Trots att det möjligtvis inte finns någon uttrycklig överenskommelse om den specifika månadsbestämmelsen kan den anses vara en bindande affärsförpliktelse till följd av parternas kontinuerliga agerande. Det innebär således att företag A anses bunden av ett avtal med företag B vilket gör att de inte kan neka en månads leverans utan att bryta avtalet.

• Passivitet kan i vissa situationer binda en part: Även i situationer där en part underlåter att agera kan de anses bundna av ett avtal. Bundenhet till följd av passivitet sker endast i undantagsfall och kan ofta ses kopplas samman med att en part uppmanat en annan att lämna ett visst anbud.

• Undvik konkludent agerande: Det enklaste sättet att undvika avtalsbundenhet till följd av konkludent handlande är genom att hålla sig aktiv och kommunicera med sin motpart. Om du vill vara säker på att du inte blir bunden genom konkludent handlande är det en god idé att uttryckligen framföra klagomål riktat till din motpart och dennes agerande där du direkt understryker att ett ömsesidigt godkännande av avtalet inte föreligger.

---

Om parts viljeförklaring

Uttrycklig viljeförklaring är huvudregeln: Den generella principen vid avtalsingående är att samtliga parter ska ge uttryck för en vilja att binda sig för att avtalsbundenhet ska uppstå. En vilja att binda sig till ett avtal brukar kallas för partsvilja och är en grundprincip inom avtalsrätten. Oftast speglas partsviljan av ett accepterat anbud antingen muntligen eller skriftligen genom undertecknandet av ett dokument. I vissa situationer kan däremot även en parts agerande medföra bundenhet. Detta fenomen brukar kallas avtalsbundenhet genom konkludent handlande.

Parternas agerande är avgörande: Trots att en part inte uttryckligen, vare sig skriftligt eller muntligt, accepterat ett avtal kan parten anses bunden till avtalet om denne agerar på ett sätt som ger motparten fog att förvänta sig att avtalet blivit accepterat. Ofta uppstår avtalsbundenhet till följd av konkludent handlande genom att en part fortsätter att agera ut ett avtalsvillkor trots att ingenting överenskommits varken skriftligt eller muntligt.

Konkludent handlande i olika situationer

Bundenhet till följd av konkludent handlande kan uppstå i såväl vardagliga situationer som i avtalsrelationer:

• Ett konkludent handlande i en vardagssituation utgör sällan problem. Exempel på en sådan situation är när man går in i en butik och plockar på sig varor, kliver på en buss eller parkerar längst en avgiftsbelagd gata, och därigenom förpliktar sig att betala.

• I vissa fall kan även mer omfattande avtal anses ingångna genom konkludent handlande. Om två parter exempelvis har förhandlat fram ett kontrakt som de sedan börjar leva ut, kan parterna anses bundna av avtalet och dess villkor trots att de i praktiken varken skrivit under eller muntligen accepterat det. Parternas agerande ger alltså en befogad anledning att anta att avtalet accepterats.

• Om två parter har ett avtal med ett bestämt slutdatum kan avtalet fortsätta vara bindande om de fortsätter att agera i enlighet med avtalet även efter det avtalade slutdatumet. Även detta medför bundenhet till följd av att parterna agerat konkludent.

Även passivitet kan binda en avtalspart

Aktiva parter är huvudregeln: Det föreligger ingen generell reglering av avtalsbundenhet som ett led av passivitet – huvudregeln är tvärtom att passivitet inte binder parterna.

Bundenhet i undantagsfall: Under vissa omständigheter kan även passivitet leda till avtalsbundenhet. Avtalsbundenhet till följd av passivitet kan ses som en sanktion av en parts illojalitet. Ett exempel på när avtalsbundenhet till följd av passivitet kan uppstå är när en part lämnat en uppmaning till en annan part att lämna ett anbud till upprättning av avtal. Om den uppmanade parten sedan inte svarar på det inkomna anbudet kan denne till följd av sin passivitet ändå anses bunden av avtalet, då anbudet uppkommit som en följd av partens uppmaning.

Se dig för – säkra företaget genom skriftliga kontrakt

Det är alltid en god idé att noggrant reglera ett avtal skriftligt. Att bygga avtalsförpliktelser på antaganden kan vara en farlig väg att gå. Genom att noggrant reglera era avtal skriftligt undviker ni de största riskerna för potentiella framtida tvister.

Docue tillhandahåller en rad olika avtal och dokument för olika situationer, se exempelvis:

• Köpeavtal

• Hyreskontrakt, bostad

• Fullmakt

• Aktieöverlåtelseavtal