Fem saker att känna till kring räkenskapsåret

Vad är ett räkenskapsår?

Ett räkenskapsår är den tidsperiod under vilken ett företag löpande ska bokföra alla sina affärshändelser. Räkenskapsåret ska som utgångspunkt vara 12 kalendermånader långt och kan inledas under vilken månad som helst. Om ett företag är nystartat eller om företaget byter från ett slags räkenskapsår till ett annat tillåts dock förlängt eller förkortat räkenskapsår.

Räkenskapsåret avslutas med en årsredovisning eller ett årsbokslut. Det är vanligast att räkenskapsåret följer kalenderåret, dvs. att räkenskapsåret sträcker sig mellan den 1 januari till och med den 31 december.

Fem saker att känna till kring räkenskapsåret

1. Obligatorisk uppgift: Räkenskapsåret är en av bolagsordningens obligatoriska delar och måste framgå av bolagsordningens bestämmelser. En ändring av bolagsordningen, exempelvis en ändring av räkenskapsåret, beslutas av bolagsstämman och behöver därtill registreras hos Bolagsverket.

2. Brutet räkenskapsår: Begreppet brutet räkenskapsår är inte ovanligt bland företagare. Brutet räkenskapsår innebär helt enkelt att räkenskapsåret inte följer det vanliga kalenderåret - istället för att löpa mellan 1 januari till 31 december löper räkenskapsåret istället exempelvis från 1 maj till 30 april.

3. Samma räkenskapsår: Ett företag som bedriver flera verksamheter ska ha samma räkenskapsår för samtliga verksamheter. Det innebär att alla aktiebolag som ingår i en koncern behöver ha samma räkenskapsår. Om samtliga bolag inte har samma räkenskapsår ska en omläggning av räkenskapsåret göras så att de matchar varandra.

4. Tillstånd: Ett företag kan byta räkenskapsår och om företaget byter från brutet räkenskapsår till kalenderår krävs inget tillstånd. Om företaget däremot byter från kalenderår till brutet räkenskapsår behöver tillstånd sökas hos Skatteverket. Det krävs motiverade skäl för bytet från kalenderår till brutet räkenskapsår och det är således bra att ha i åtanke att det kan vara svårt att byta räkenskapsår om kalenderår valts när bolaget startades.

5. Välj räkenskapsår noggrant: Många väljer att tillämpa kalenderår som räkenskapsår för att det är vanligast. Men det är en bra idé att fundera över om företaget kommer att ha en återkommande högsäsong, eller om du som företagare vanligtvis tar ledigt under någon särskild del av året. I så fall kan det vara lönt att planera räkenskapsåret så att bokslut inte sker under högsäsong eller ledighet. Dels för att arbetsbelastningen kan öka kring bokslutet, dels för att det inte är särskilt fördelaktigt att avsluta ett räkenskapsår under pågående högsäsong.

Använd Docue för att upprätta dina bolagshandlingar

Docue är en helt digitaliserad plattform för skapande av avtal och dokument, samt arkivering och e-signering av dina handlingar. Behöver du upprätta eller justera bolagsordningen, eller kanske ta fram ett protokoll för bolagsstämman? Testa en av Docues prenumerationer idag!