Så förbereder ni företagare er inför kommande lagändringarna 2026
När det nya året närmar sig står svenska företag inför flera betydande lagändringar med stor inverkan på företagsstruktur, avtal och rutiner. Skatteregler, cybersäkerhetslagar, krav på hållbarhetsrapportering och ökad lönetransparens — sammantaget kräver det en genomgång och uppdatering av många avtal och interna policys. Här är vad som väntar — och hur företag bör agera för att ligga steget före.
Nya 3:12-regler och påverkan på ägaravtal
Från 1 januari 2026 träder nya skatteregler i kraft för delägare i fåmansföretag – med en gemensam modell för beräkning av utdelningsutrymme och kapitalvinst. Det innebär att många företag och delägare behöver se över sina aktieägaravtal. Exempelvis bör avtal om ägarandel, utdelning och incitamentsprogram anpassas efter de nya förutsättningarna. Om företaget har optioner, syntetiska aktier eller planerar exit-scenarier är det extra viktigt att säkerställa att avtalen fortfarande är skatteeffektiva. Att inte uppdatera ägaravtal och ersättningsvillkor riskerar att leda till att företaget eller delägare betalar onödigt mycket skatt, eller hamnar i ofördelaktiga skattepositioner.
Hållbarhet och leverantörskedjor — hårdare krav på avtal
Fler företag omfattas nu av utökat rapporteringskrav för hållbarhet och ESG-aspekter. Det innebär att avtal med leverantörer och kunder behöver innehålla tydliga hållbarhetsklausuler. Företag bör förbereda sig på att ställa krav på leverantörers arbetsmiljö, miljöpåverkan, transparens och ansvar i värdekedjan — med möjlighet att bryta avtalet vid allvarliga överträdelser. Avtal inom inköp och leverantörskedjan behöver därför uppdateras för att inkludera dessa nya krav på dokumentation, spårbarhet och sanktioner. Det gäller även ramavtal och inköpspolicy — ansvarsfördelning för rapportering och uppföljning måste vara tydlig och fungera i praktiken.
Cybersäkerhet blir centralt: nya lagkrav på IT-avtal
En ny cybersäkerhetslag införs i början av 2026, med krav på att så kallade samhällsviktiga och viktiga aktörer ska ta större ansvar för riskanalys, incidentrapportering, säkerhetspolicies och ledningsansvar. Det påverkar särskilt företag inom IT, molntjänster, infrastruktur och datahantering. Därför behöver IT-avtal, molntjänstavtal, drift- och outsourcingavtal samt personuppgiftsbiträdesavtal (DPA) ses över och uppdateras. Viktigt är att tydligt reglera krav på loggning, patch-hantering, incidentrapportering och ansvar vid säkerhetsbrister. För företag som outsourcar tjänster till leverantörer — eller själva är leverantörer — är det kritiskt att avtalen speglar de nya lagkraven, annars riskerar man sanktioner eller driftstörningar.
Lönetransparens och HR-avtal — nya spelregler vid rekrytering och lönepolicy
Under året införs även regler för lönetransparens och krav på att ange löneintervall vid rekrytering. Anställningsavtal, lönepolitik och HR-policyer behöver därför uppdateras. Klausuler som begränsar löneinformation eller infört sekretess kring lön kan behöva ändras. HR-rutiner för lönekartläggning och löneintervjuer bör förberedas för att uppfylla de nya kraven på transparens och jämställdhet. Det kan också krävas att företaget dokumenterar hur lönen sätts och vilka kriterier som styr — något som bör reflekteras i både interna policys och externa avtalsmallar.
Praktisk förberedelse: så går ni tillväga
Kartlägg vilka lagändringar som påverkar er — är ni aktiebolag med delägare, leverantörskedja, IT-tjänster eller rekryterar?
Prioritera vilka avtal som måste ses över först, t.ex. ägar- och aktieägaravtal, leverantörsavtal, IT-/molnavtal, anställningsavtal och policyer.
Uppdatera standardmallar och ramavtal så att de speglar nya lagar och krav — detta gör det enklare att använda samma mall framåt för alla nya avtal.
Skapa eller uppdatera interna policys och rutiner för hållbarhet, säkerhet, lönehantering och ägarstruktur.
Involvera juridisk expertis, ekonomi, HR och IT-ansvariga tidigt — så att ni gemensamt kan säkerställa att avtalen fungerar i praktiken under nya regler.
Arian Sadeghi